Minimålöner i Europa har ökat snabbare än inflationen i de flesta EU-länder, vilket leder till reallöneökningar. Vi tittar på skillnaderna mellan länder och hur köpkraften påverkar jämförelsen.
Minimålöner i Europa har ökat snabbare än inflationen i de flesta EU-länder och kandidatländer, vilket har resulterat i reallöneökningar för många arbetare. Trots detta varierar levnadsstandarden för de som tjänar minimilön avsevärt mellan olika länder. Från och med januari 2025 ligger den månatliga bruttominimilönen under 1 000 euro i tio av 22 EU-länder.
När man justerar för köpkraft (PPS) minskar skillnaderna något, men betydande klyftor kvarstår. Till exempel är minimilönen i Tyskland mer än dubbelt så hög som i Bulgarien när man jämför köpkraft. Så hur ser minimilönerna ut i Europa? Vilka länder har de högsta och lägsta minimilönerna? Och hur förändras rankingen när man jämför nominella löner mot köpkraft?
Enligt Eurostat varierar de månatliga bruttominimilönerna i EU från 551 euro i Bulgarien till 2 638 euro i Luxemburg. Bland kandidatländerna har Moldavien den lägsta minimilönen på 285 euro. Av de 27 EU-länderna har 22 en nationell minimilön, medan Danmark, Italien, Österrike, Finland och Sverige saknar sådan reglering.
Denna grupp inkluderar Luxemburg (2 638 euro), Irland (2 282 euro), Nederländerna (2 193 euro), Tyskland (2 161 euro), Belgien (2 070 euro) och Frankrike (1 802 euro). Belgien höjde inte sin minimilön, vilket gjorde att Tyskland passerade landet. Frankrike är det enda landet i denna grupp under 2 000 euro.
Spanien (1 323 euro), Slovenien (1 254 euro), Polen (1 091 euro), Litauen (1 038 euro), Portugal (1 015 euro) och Cypern (1 000 euro) utgör den "mellanliga" gruppen. Denna grupp har expanderat efter senaste lönejusteringar.
Denna grupp är störst och inkluderar 10 EU-länder samt alla kandidatländer. Kroatien (970 euro), Grekland (968 euro), Malta (961 euro), Estland (886 euro), Tjeckien (826 euro), Slovakien (816 euro) och Rumänien (814 euro) ligger relativt bättre till med minimilöner över 800 euro. Bland kandidatländerna har Turkiet den högsta minimilönen på 708 euro, vilket överstiger två EU-länder: Ungern (707 euro) och Bulgarien (551 euro).
I nominella termer tjänar en minimilönearbetare i Luxemburg nästan fem gånger mer än en i Bulgarien. När man jämför köpkraft minskar gapet till 2,3 gånger, med Tyskland (1 992 PPS) som högst och Estland (878 PPS) som lägst. PPS är en artificiell valutaenhet som reflekterar likvärdig köpkraft över länder.
Rumänien och Montenegro klättrar i rankingen när köpkraft beaktas, medan Irland och Estland faller. Detta indikerar att högre nominella löner inte alltid innebär starkare köpkraft på grund av högre levnadskostnader.
Av 24 länder med tillgänglig data upplevde fyra en minskning i reella termer. I Turkiet var inflationen 44,4 %, medan minimilönen ökade med 30 %, vilket ledde till en betydande förlust av köpkraft. Montenegro däremot såg den största reallöneökningen, med en nominell löneökning på 25,9 % och en inflation på endast 2,6 %.
EU:s nya minimilönedirektiv syftar till att sätta minimilöner på 60 % av den nationella medianlönen. År 2022 uppfyllde endast tre EU-länder detta mål. Direktivet har redan påverkat nationella löneökningar och kan fortsätta att driva upp minimilöner i framtiden.
Sammanfattningsvis visar data att minimilöner i Europa fortsätter att öka, men skillnaderna mellan länder är fortfarande betydande. Köpkraft och inflation spelar en avgörande roll för att förstå de reella effekterna av dessa löneförändringar.
